Ny sida 1

Nu våras det för grodorna
Nu när dagarna blir längre och varmare, börjar det hända saker i naturen. Flyttfåglarna börjar anlända söderifrån och de första blommorna tittar upp ur lövtäcket Hos våra groddjur inleds nu en intensiv tid. De ska nu under en ganska kort period lägga grunden för en ny gene- ration. Redan i mars lämnar långbens- grodorna sina vintergömslen för att inleda vårens kärleksbestyr. På våren finner man groddjur på blöta ställen. Vissa arter är mer kräsna än andra i sitt val av lekplats, till exempel stinkpaddan, som gärna vill ha sandiga ställen eftersom den gräver mycket. Den sällsynta lövgrodan behöver rent och varmt vatten i närheten av lövträd eller buskar. Kärr och dammar av varierande storlek är populära tillhåll för alla groddjur. Där finns gott om föda i form av insekter, deras larver och andra smådjur, vilket ger grodornas yngel goda förutsättningar för att överleva.
	På dagen sitter lövgrodorna i ett träd eller en buske i närheten av spelplatsen. Om det blir för varmt sätter de sig på undersidan av bladen. Lövgrodor utsöndrar ett gift, som irriterar ögon och slemhinnor. Det är en försvarsmekanism som är till för att skydda grodorna mot hungriga fiender. Som hos andra grodor är hanen mindre än honan.
	krypa fram ur sin vintervistelse för att påbörja spelperioden. Det blir nu en hektisk tid för grodorna som ska se till att föra släktet vidare. Spelet tilldrar sig från mars och framåt bero- ende på vilken art det gäller. Alla grodor och paddor leker efter samma princip. De spelar och parar sig i vattensamlingar av skilda slag. Hannarna lockar till sig honor genom att kväka. De har också intensivare färger under leken. När en hane har hittat en lämplig hona, klamrar han sig fast på hennes rygg, stimulerar henne att lägga rommen, för att sedan befrukta den.

Grönfläckig padda är en kustbunden art som föredrar soliga och torra platser. Den är den ovanligaste av Sveriges paddor, men kan fortfarande påträffas på en del lokaler i Skåne, Blekinge och på Öland.
Groda eller padda? Man skiljer på grodor och paddor. Skillnad- erna dem emellan är små men ändå påtagliga. Generellt sett har paddorna kortare bakben och klumpigare kropp. Vidare har de vårtor över stora delar av kroppen, vilket ger dem ett knottrigt intryck. Grodorna är slankare med långa bakben och slät hud. I Sverige finns det åtta arter grodor och tre arter paddor. Parningen När vårsolen börjar värma och isen på alla vat- tendrag smälter, är det dags för grodorna att
	Stinkpaddan är en padda med förhållande- vis korta bakben. Detta gör att den inte kan hoppa, utan tar sig istället fram springande på alla fyra. På bilden syns ett stinkpadde- par i färd med att föra släktet vidare.