Så klarar djuren vintern

Dovhjort
Liksom många andra däggdjur anlägger dovhjorten en tjockare och varmare vinterpäls. Den rör sig också mindre på vintern och lever delvis på det fettlager den lagt på sig under sommaren och hösten.



 

Här uppe i norden har vi som bekant ibland  ganska hårda vintrar. Djuren har därför utvecklat olika egenskaper som hjälper dem att överleva den kalla årstiden. vi berättar här lite grand om hur olika djur tacklar problemen.


Då den nordiska vintern, med sin kyla och knapphet på föda, sätter in så får många djur helt enkelt ändra sitt livsmönster för att klara sig. Många av
 "våra" fåglar har löst problemet ganska galant: Dom flyttar helt enkelt mot varmare trakter. Även en del däggdjur, som t.ex .vissa fladdermöss och vissa insekter som t.ex. tistelfjärilen, flyttar på hösten söderut. Att just småfåglar flyttar i så stor omfattning beror bland annat på att många är beroende av de på sommarhalvåret så vanliga insekterna. Även andra faktorer spelar in, t.ex. så gör den knappa tillgången på föda att många mindre fåglar, vilka är nödgade att äta mycket för att hålla värmen, blir tvingade att ge sig av. Det faktum att att en liten kropp har större yta i förhållande till volymen gör att just små djur får det mer besvärligt än större djur. Detta kan märkas tydligt efter stränga vintrar då speciellt övervintrande småfåglar som mesar kan få beståendet kraftigt decimerat.

Citronfjäril
En av de första fjärilarna man ser på våren är citron- fjärilen. Den blir vuxen på hösten och övervintrar sedan bland gräs och ris, för att på våren och lägga grunden för en ny generation. Dess kroppsvätska innehåller glycerol, som förhindrar att den fryser ihjäl. Glycerolet fungerar alltså likadant som glykolet i bilkylaren.

Nötskrika
Nötskrikan är en av de fåglar och djur som under hösten samlar på sig en massa mat. Nötter och ekollon placeras ut i väl dolda "reservskafferier" lite varstans i omgivningen.


Huggorm
Huggormen, liksom de andra svenska ormarna, övervintrar i dvala under markytan på en nivå där det är frostfritt. Eftersom den är växelvarm följer kroppens temperatur omgivningens, därför klarar den sig inte under fryspunkten.

 

 

 

Text: Mats Jonasson och Tony Svensson
Foto: Tony Svensson / Pelican Fototjänst